Gråtboll

Jag gillar hur samtliga fotbollsspelare är gjorda av känselspröt. Varje kontakt med andra objekt känns som en spark på pungen. Man vrider sej, som fotbollsspelare, i smärteplågor, såfort man nuddar en motståndare. Det finns ingen stolthet i det här spelet. Fy fan.

Jag undrar om de betedde sej så på skolgården också. Såfort de sprang in i nån på rasten så kanske de låg sådär, och skrek och kved, i flera minuter. Och så glodde alla andra barnen på skolgården på den där ynkliga skrikande varelsen, som knappt nuddat nån, och undrade vad I HELVETE problemet var.

Det kanske är så de väljs ut till fotbollslaget. Hur mycket de gnäller. Pappan märker att hans son är en jättekänslig pojke, som gråter så fort nån andas på honom. Då är det dags för fotbollslag. Sen testar tränaren dem. Han gör utförliga tester på sitt knattelag, i vilka han bla. visar bilder på folk som har ont i magen och sånt, och så väljer han ut de pojkar som pissar ner sej när de ser bilderna. Dem skickar han till Landslaget. Sen får de springa där och pissa ner sej, och gråta, och stuka muskler som inte finns. Sen sänder de skiten på tv. Och så glor jag på det. Och så är det inte mer med den saken.

:I

Hur gick det till när man uppfann nya skruvhuvuden? Har ni tänkt på det? Det fanns det gamla vanliga, raka strecket. Så tänkte nån jävla idiot: Vi behöver ett som ser ut som en stjärna också!

Vips var det dubbelt så mycket att hålla reda på, till noll nytta. Då kommer nån rejält retarderad idiot på att det behövs pentagoniska skruvhuven. Till noll nytta.

Sen uppfanns, sixtinska, septoliska, och orkestrala skruvhuvuden. Vips fanns det 80 ggr mer saker att hålla reda på, till noll nytta.

Varför rensar vi inte bara ut hela skiten? Börjar producera ett universalt skruvhuvud istället, och ALDRIG mer nåt annat. Jag har tillochmed ett förslag på hur det skulle kunna se ut: Som ett rakt streck.


Jag tror att folk som klär sej såhär är dumma i huvet. Mycket dummare än normaldumma svenskar.

Jag gillar inte att vara på östermalm. Jag kommer inte ifrån det. Jag försöker vara stor och helt enkelt bortse från det jag inte gillar, men just på östermalm, där jag har svårt för runt 95% av det jag ser, kan jag inte det. Jag blir arg.

Man skulle kunna göra sej en hacka på att sälja hela klädpaket runt stureplan. Man skulle kunna sälja ett paket med en röd polosportkeps, ett par ray-ban wayfarer, en blåvitrandig skjorta, ett par ljusblå tennisshorts och ett par röda espandrillos. Om man tar ett jävla överpris så skulle varenda klon på östermalm köpa skiten.

Eller så säljer man skitkorvar till ett jävla överpris runt stureplan. Man kan sälja vafan som helst på stureplan. Bara man tar ett jävla överpris för skiten.


Kan man älska nån på avstånd tack


                      Huuuu

Måste skriva annat

Jag måste skriva nåt för att rensa tankarna.

Det är många som jag inte förstår mej på. Jättemånga. Jag hajjar de flesta till stor del, men sällan hundra. De kan ha skitlöjlig humor tex. Det är det många som har. Driver en massa jättemesiga svaga vitsar som inte har nån knyck på slutet. Eller så gillar de inte att gå sin egen väg, utan fokuserar på vart alla andra går. Eller så tvättar de sej inte under armarna.

Vaknar folk upp på morgonen, öppnar skallen, och fyller den med skit innan de borstar tänderna? Öppnar de fysiskt skallen, och fyllar den med långa varma skitkorvar innan de pratar med mej?

J jgsklgjd

Jag känner ett geni. Han är verkligen ett tvättäkta geni. Inom musik, och nu, har jag precis själv sett, inom måleri av tavlor, och förmodligen allt som har med sånt att göra. Fy fan. FY FAN. Fy FAn. Det är helt cp. Anledningen till att jag berättar det här är att jag är så jävla överväldigad att jag inte kan lägga mej annars. FY FAN. Ni har verkligen ingen jävla aning om hur in i helvete begåvad man kan vara. (Joo tänker nån sorry ass stackare därute, som typ tror att han/hon känner nån som är ett "musikgeni", eller nåt annat, och det ska jag inte säga att ni inte gör, för det vet inte jag, men jag snackar verkligen inte om snubben som kan lira och sjunga snyggt och som typ kan pensla fram ett par jyssta äpplen, typ bäst i sin bekantskapskrets. Jag snackar inte om Jazon Mraz. Jag snackar om ett riktigt jävla cp som får fram de vackraste saker man nånsin upplevt, ur ett huvud som är fyllt av crap. Tänk er att ni har en vän som ska bygga ett hus, men bara har grus och lera att använda. Sen bygger han Taj Mahal av det.) Fy fan.

xgjsdf bj

Det var en jävligt ruskig natt. En sådär riktigt jävla ruskig natt, som fick en att önska att man satt i en isoleringscell utan kontakt med naturen alls. Regnet pissade william i ansiktet. Han var skittörstig, men han vägrade öppna munnen och låta dropparna släcka törsten, för regent pissade verkligen honom i ansiktet. Som nån vidrig alkis. Fy fan.

Kallt, och helt jävla becksvart. Ruttna löv trillade ner på honom, när han cykade på den knöggliga jävla marken. Ruttna löv, som luktade rövskit. Fy fan.

Det var en smal landsväg, ute mitt i jävla ingenstans, och jävligt långt till någonting. Jävligt kort till ingenting.

Ljuset från cykeln, som tidigare glappat, gnistrar till i en sekund, och faller på en gestalt längre fram vid vägkanten. Sen dör ljuset helt.

Det var en människa. Med skräckgivande hållning. Vriden och sne och mordisk kanske.

William cyklar i mörker. Till slut är han hemma. Tänder lampan i köket. Tar av sej kläderna. Dricker vatten. Lägger sej. Utanför fönstret skymtar en gestalt. Vriden och sne.

RSS 2.0