Manasses

Moral är något att högakta! Moral i sig är viktigt. Min lillebror tex. Han är inte vidare moralisk. Han frågade mamma en fråga för nån månad sen. Frågan löd: Om du kunde sno en krona från alla i Sverige (exkludera folk som inte har råd att avvara en krona), utan att nån nånsins märkte det. Skulle du göra det då?

Mamma svarade förstås: Nej, det skulle jag inte göra. Det är omoraliskt att göra så.

Min lillebror började argumentera om hur dumt det är att inte ta pengarna när ingen ändå skulle fara illa av det. Ingen skulle märka något, sa han, och du skulle kunna ha såå kul, sa han.

Mamma svarade: Det spelar ingen roll! Man GÖR inte så!

Och detsamma säger jag. Det är viktigt att leva till punkt och pricka efter principer. Även om de saknar praktiskt förankring. Utan moral är vi nästan bara djur. Och vi vill inte vara nästan bara djur. Vi vill vara moraliska och principiella människor. Människor med högburna huvuden.

Vissa djurliknande människor verkar tro att principer har sin grund i praktiken. Att principer kommit till pga. att principens sätt haft bra effekt i praktiken. Tex. som om min mammas princip någonstans bottnar i att undvika stöld som faktiskt påverkar människor. Att den inte är värd något utan sitt praktiska syfte. Vissa djurmänniskor tror det.

Vi andra, vi vet bättre. Vi vet alla att det är viktigare att leva efter principer, än att ha kul. Det är viktigare att se tillbaka på sitt liv och veta att man levt principiellt, än att se tillbaka och veta att man haft roligt.

Det var allt jag ville säga för nu. Men jag tänker låta den här berättelsen bli en första del i en serie om livsstil. Rätt livsstil.

Ha det bra för nu.