Manasses

Jag vill förresten inleda med en rolig notis jag gjort tack vare den här bloggen. Jag har lagt notis om ett starkt drag hos mej, som blir extra påtagligt i bloggform. Det är min oförmåga att slutföra saker. Jag skriver att jag ska skriva en serie om astronomi, och sen gör jag inte det, för jag är inte intresserad av det längre. Så har jag gjort i en annan blogg också. Det är så jävla sopigt att inte kunna avslu

Och nu till historien.

Det var en gång en jävla idiot som gick in i en fin mansekiperingsboutique. Han köpte en toppendyr väska som var ganska snygg, och som alla andra hade. Sen köpte han en rövdyr jacka som var helt ok snygg, som alla andra hade. Innan hade han vart och klippt sej lite, men bara jävligt lite, för att kunna se ut som han alltid ser ut, vilket är precis som alla andra. Han spelade sina kort jävligt rätt. Jävligt safe.

Det är ju helt onödigt med en massa folk som ser likadana ut. När jag skriver så, kan man fråga sej vem som säger att det måste vara så jävla nödvändigt det här med utseende överhuvudtaget? Det säger fanken ingen. Jag gör inte det. Alla måste inte bry sej om att vara ytfina. Men de som köper pissdyra grejer just för designen? De bryr sej ju? De tycker det är med utseende är jävligt viktigt. Att det är nödvändigt att se bra ut. Men de ser så jävla onödiga ut. En till liksom.

Aja. Han sket på sej iallafall. Den jävla idioten alltså. Han sket på sej i buotiquen.