Bettle
De sjöng sin avslutningssång inne på dagis. Bettles pappa hörde den genom väggen till kuddrummet. Det var fröken Christer som höll i samlingen. En man i 50årsåldern som hade shorts året runt, och keps med pappskärm.
Slut för idag, slut för idag, vi har gjort så mycket, gjort mycket du och jag
Slut för idag, slut för idag, lekt och haft så roligt, roligt du och jag
Slut för idag, slut för idag, men säg inget till mamma och pappa, om vad jag gjorde med dej inne i mörka rummet, slut för idag
Slut för idag, slut för alltid. Pappa förstod vad Christer hade gjort i mörka rummet. Dagiset slog igen efter det.
Christer fick jobb hos cornflakes, men tvingades bära arbetsuniform. Han hade sina shorts under de cornflakefärgade byxorna, och sin pappskärmskeps instuvad i sin cornflakeformade mössa. Han gillade det inte alls. Faktum var att han inte heller gillade shortsen och kepsen med pappskärm. Men han hade inget val annat än att bära dem, för de var faststämplade i skinnet på honom, och hade varit det sen han var en liten kid. 11 år var han när busBjörn och tokTom hade spöat honom och häftat fast hans 11års-shorts och hans 11års-pappskärmskeps i skinnet på honom, och de hade nockat honom så hårt att han, när han vaknade, hade läkt såren såpass att stiften hade grott ett med huden (han hade sjukligt bra läkkött. faktum är att han hade världens bästa läkkött. Han läkte ett skrubbsår av medeltyp på 2 timmar). Sen dess hade han haft på sej kläderna. Men gylfen kunde han dra ner, och det var därför han jobbade på cornflakes nu.
Han fick sju ton cornflakes per år. Alltså praktiskt sett alla cornflakes han kunde äta, och även om ingen nådde gränsen så var den satt till sju ton. Detta för att cornflakes hade haft Billy Bit anställd innan gränsen var satt. Den sattes pga. honom. Han åt runt sju ton per dag. Han vägde 548 miljarder ton. Han dog av svält när cornflakes satte sin gräns.
Christer hatade att jobba på cornflakes. Om fem år skulle Christer jobba på tvättex istället. Eftersom han kunde dra ner gylfen. Cornflakes slog inte igen. De köpte alla tidningar om skandalen och gjorde flingor av dem. Faktum är att de tjänade på skandalen, för det var billigare att göra flingor av tidningar än av majs, för just då var majset skitmycket dyrare än vad det brukar vara. Det var för att Christers onda tvillingbror jobbade på majsbolaget vid den tiden. Eller snarare för att han fick sparken från majsbolaget vid den tiden, eftersom han kunde dra ner byxorna.
Så de var två onda arbetslösa bröder, Christer och Christer. Christers pappa var skitkorkad, och hade propsat på att de båda skulle heta Christer, så nu gjorde de det.
För att göra den onda tvillingbrorn Christer godare dränkte de honom i HP-sås. Han dog. Och för att göra den andre onda tvillingbror Christer god smetade de på honom lagom med HP-sås. Det var alldeles för lagom för att Christers pappa (det var han som kom på det där med HP-såsen) skulle låta bli att äta upp Christer. Christers pappa var verkligen skitkorkad.
Slut för idag, slut för idag, vi har gjort så mycket, gjort mycket du och jag
Slut för idag, slut för idag, lekt och haft så roligt, roligt du och jag
Slut för idag, slut för idag, men säg inget till mamma och pappa, om vad jag gjorde med dej inne i mörka rummet, slut för idag
Slut för idag, slut för alltid. Pappa förstod vad Christer hade gjort i mörka rummet. Dagiset slog igen efter det.
Christer fick jobb hos cornflakes, men tvingades bära arbetsuniform. Han hade sina shorts under de cornflakefärgade byxorna, och sin pappskärmskeps instuvad i sin cornflakeformade mössa. Han gillade det inte alls. Faktum var att han inte heller gillade shortsen och kepsen med pappskärm. Men han hade inget val annat än att bära dem, för de var faststämplade i skinnet på honom, och hade varit det sen han var en liten kid. 11 år var han när busBjörn och tokTom hade spöat honom och häftat fast hans 11års-shorts och hans 11års-pappskärmskeps i skinnet på honom, och de hade nockat honom så hårt att han, när han vaknade, hade läkt såren såpass att stiften hade grott ett med huden (han hade sjukligt bra läkkött. faktum är att han hade världens bästa läkkött. Han läkte ett skrubbsår av medeltyp på 2 timmar). Sen dess hade han haft på sej kläderna. Men gylfen kunde han dra ner, och det var därför han jobbade på cornflakes nu.
Han fick sju ton cornflakes per år. Alltså praktiskt sett alla cornflakes han kunde äta, och även om ingen nådde gränsen så var den satt till sju ton. Detta för att cornflakes hade haft Billy Bit anställd innan gränsen var satt. Den sattes pga. honom. Han åt runt sju ton per dag. Han vägde 548 miljarder ton. Han dog av svält när cornflakes satte sin gräns.
Christer hatade att jobba på cornflakes. Om fem år skulle Christer jobba på tvättex istället. Eftersom han kunde dra ner gylfen. Cornflakes slog inte igen. De köpte alla tidningar om skandalen och gjorde flingor av dem. Faktum är att de tjänade på skandalen, för det var billigare att göra flingor av tidningar än av majs, för just då var majset skitmycket dyrare än vad det brukar vara. Det var för att Christers onda tvillingbror jobbade på majsbolaget vid den tiden. Eller snarare för att han fick sparken från majsbolaget vid den tiden, eftersom han kunde dra ner byxorna.
Så de var två onda arbetslösa bröder, Christer och Christer. Christers pappa var skitkorkad, och hade propsat på att de båda skulle heta Christer, så nu gjorde de det.
För att göra den onda tvillingbrorn Christer godare dränkte de honom i HP-sås. Han dog. Och för att göra den andre onda tvillingbror Christer god smetade de på honom lagom med HP-sås. Det var alldeles för lagom för att Christers pappa (det var han som kom på det där med HP-såsen) skulle låta bli att äta upp Christer. Christers pappa var verkligen skitkorkad.
Kommentarer
Trackback
